Då var han en ung kille från Köping som efter ett erbjudande från Arbetsförmedlingen valde mellan att bli sotare eller att arbeta på betongfabriken. Valet var enkelt.
"Jag är väldigt höjdrädd, så jag började här i stället," minns Pekka med ett leende. "Livet är fullt av små slumpmässiga beslut."
Berätta om din första tid här
Pekka berättar om sina första dagar: "Min första arbetsvecka tillbringade jag i ”spegel-boa”, där vi tillverkade trafikspeglar och backspeglar till traktorer. Min uppgift var att montera ihop speglarna med listerna runtom. Efter ett tag gick jag över till att svetsa armeringar och efter ungefär sex månader började jag jobba med betong. Min arbetsplats blev Station 6 och där har jag varit till och från i 40 år."
När Pekka började var de ungefär 15 killar som arbetade i fabriken och en kille på lagret. Pekka har under sina år gjutit olika typer av barriärer, som till exempel Sergel och Spärrman.
”Jag minns dagen då jag fick en "Sergel" över foten. "Något gick fel när jag lossade säkerhetsspärren. Jag hade precis fått mina första skyddsskor, dagen innan hade jag träskor. Tack vare skyddsskorna blev skadan inte så allvarlig men jag var sjukskriven i två månader."
"Att gjuta fundament är ett hantverk, det är viktigt att allt blir rätt från början"
Hantverket bakom det perfekta fundamentet
"Att gjuta fundament är ett hantverk," förklarar Pekka. "Det är viktigt att allt blir rätt från början. Det är som att baka en kaka i sandlådan – blandningen måste vara perfekt, varken för torr eller för blöt. Jag har lärt upp mina efterträdare genom att visa och förklara, men det krävs tid och övning för att bli riktigt bra."
Förändringar genom åren
Trots de många åren i företaget har Pekka inte sett stora förändringar av arbetsmetoderna. "Det har i stort sett gått till på samma sätt i alla år," säger han. "Jag har haft ett gäng chefer genom åren: Alf Memner, Conny Johansson, Conny Wickman, Björn Larsson och Kjell Leander."
Ett tag var det tal om att flytta produktionen till Västerås, Vänersborg eller Hallsberg. Fundamentet 108 900 skulle gjutas i Dalarna. ”Jag for till Meag VA i Västerås och besökte den tilltänkta arbetsplatsen, men det blev inget av de planerna som tur var. Allt stannade här och det är jag glad över.”
Hur har det varit att jobba här?
"Jag har alltid trivts jättebra här, det har känts som mitt andra hem," säger Pekka. "Jag har haft möjligheter att byta jobb, men jag har aldrig velat det. Många tycker att det är ett tungt jobb, men jag tycker inte det och har alltid trivts. De senaste två åren fick jag möjlighet att arbeta tre dagar i veckan, vilket har varit perfekt."
Planer för pensionärslivet
Vad kommer Pekka att sakna mest? "Kollegorna och det sociala umgänget," säger han. "Och att röra på mig dagligen. Nu behöver jag hitta nya rutiner för att hålla mig aktiv."
Pekka ser fram emot att börja spela golf, se på VIK-matcher och ta upp sitt akrylmålande igen. Han vill också spendera tid med sitt barnbarn Lilly och kanske gå en kurs för att utveckla sitt målande.
"Jag känner mig nöjd med det jag har åstadkommit här och ser fram emot nästa kapitel i mitt liv," avslutar Pekka.
Vi är många som kommer sakna Pekkas närvaro och hans oersättliga bidrag till företaget. Vi på Saferoad önskar honom all lycka till med pensionärslivet!
